SE!

Vi har humorgalor till förmån för cancer, samlas för att stötta varandra under covid-19 och samlar in pengar till Ukraina, men man sätta sig in i pedofili och psykopati och de trauman de skapar, ett mycket större och närmare hot än covid och krig.

Men det finns hopp! Det är inte svart och vitt, stackars dem och duktiga oss. Det finns hopp och det är människans plikt att lära sig förstå och bemöta detta helvete som vi alla är en del av. Det händer inte bara ”de där andra”. Faktum är att det drabbar ¼ av flickor och pojkar sammanlagt och indirekt deras omgivning, så faktum är att DET DRABBAR ALLA.

DET DÅLIGA SKRÄCKFILMSMANUSET

Jag fattar att man är rädd och skjuter det ifrån sig, fattar men godtar det inte. Det är inte okej. Ingen är här på jorden för att bara ta för sig och ha det fint genom att skjuta ifrån sig miljarderna som lider. Låt inte rädslan göra dig till en känslomässig idiot. Möter man inte verkligheten kan man behålla blöjan på och stanna i sin spjälsäng resten av livet.

En stor del av bristen på bemötande är rädsla för psykopaten. Men alla vi som inte är pedofiler eller psykopater är starkare än vad de är. Det är de som har en brist i hjärnan, de som är missbildade och inte förmår. Deras taktiker är BARA taktiker. Med rätt förståelse hos gemene man mister de sin makt. De problem vi har på jorden, krig, miljöhot, orsakas av maktgalna egoister som måste kontrollera andra, som måste livnära sig på makt, för att de har en missbildning i amygdalan och inte kan känna kärlek. Och, jag upprepar, psykopater kan och ska man sätta en lugn tydlig gräns emot. De har inte makt, de måste stjäla den.

LYSSNA

Jag fattar att alla därute som har barn, familj, jobb, har nog med ert, att man är trött och överväldigad mellan varven. Men att lyssna på någon som har överlevt och läkt svåra psykologiska trauman är bara berikande trots allt. Jag är stark, som du också är, vi är människor, vi förmår, kan jag så kan du… Det vet vi.

Men så finns det människor som inte vet eller kan eller gör, och en del av dem som anser sig vara förmer, vars egon tar sig rätten att tysta ner och vifta undan sådant som skaver, för att man tror att man vet och kan allt. I stället har man bara byggt en mur runt egot. En hemsk existens med lycka som ett påklistrat leende i det yttersta skiktet. De vill kategorisera, tror sig ha svaren, har minimalt känslomässigt djup och vet du vad? De jobbar gärna och ofta med traumatiserade. En slags mobbare som kallar sig professionella.

Det går att få en bättre värld och en bättre mänsklig ras men rata idén om att du är för god för lidande och trauman – det är du inte. Däremot är du stark och värdig, och kan du uppbåda ett neutral Nej kan du hantera en psykopat, alltså det verkliga och egentliga problemet. På riktigt, alltså. Inte på låtsas med charader och jargonger, rövslickeri och kapitalism. För övrigt drabbar trauman i någon mån alla och det finns ingen skam i det.

BRISTERNA

Ingen har rätt att sätta sitt liv före andras. Idiotbeteenden och egoism slösar bort välvilja och en väldig massa kunskap om trauma, incestbrottet, pedofilerna och psykopaterna – och hoppet! De känslomässigt förstoppade egoisterna (som jämförelsevis ändå är så ändlöst mycket mänskligare än psykopaterna)är för upptagna med att objektifiera alla som har en känsla eller en utsatt situation. De har hamnat i ett missbruksbeteende i relation till andra och tror att de kan kontrollera sin egen sårbarhet, sin egen utsatthet en gång i tiden, genom att tysta och skända andra. Det är ingen överdrift. Det händer nästan alla som söker stöd och hjälp av psykiatrin. Nån dårpippi som ska kontrollera känslor för att de måste förtränga sina egna och allting härrör från trauma. Krig och politik och rättssystem är symptom och är sekundärt, det är empatirubbningen som är problemet. Maktmissbrukarna får en att tro att man är svag. Den första och största lögnen. Vi är födda med förmågan att leva livet på livets villkor. Allt annat är missbrukstankar som rädslan skapar. Och som psykopaterna livnär sig på. Men vi som har överlevt en barndom med psykopater VET och vi har något att säga! Det minsta det här samhället, som svek oss som barn, kan göra nu när vi är vuxna, är att lyssna.

VÅGA TA STEGET, DU ÄR INTE ENSAM

Börja med att rapportera om det antibemötande man får som incestöverlevare, inom psykvården och rättssystemet, i en nyhetssändning. Sen kan man anordna en anti-incestgala och hylla några av de vackra, friska och kloka individer som kämpat så vansinnigt och kan inspirera så många. Där kan man börja och där kan vi som mänsklig ras ta ställning. Det gäller bara att skifta fokus. Ta första steget. Stå upp för sitt dyrbara liv. Ingen behöver heller göra det ensam.