Vardagsnarcissisten, ”The shrink next door”, en serie med Will Ferrell

Den här serien finns på appleTV är extremt bra och beskriver hur ondskan ser ut när den ler och erbjuder hjälp. Narcissister och psykopater är sällan öppet grymma, eller regelrätta förövare som våldtar fysiskt eller mördar. Väldigt ofta är de till synes trevliga och välfungerande, kunniga och vänliga. Men någon form av förödelse kommer alltid att ske omkring narcissisten och psykopaten på bekostnad av någons liv och hälsa. Det som är så viktigt med denna serie är att de målar fram en mängd nyanser i relationen till narcissisten och narcissistens beteende och oförmåga att möta sina egna problem och smärta.

BÄSTA VÄNNEN

Att vara i en nära relation till en narcissist är att vara med om en förförelse. Narcissisten blandar in värme och så kallad kärlek samtidigt som han eller hon gör sig oumbärlig för personen i fråga. Narcissisten blir mittpunkten i livet och alla ens vardagliga göromål, alltså hela ens tillvaro, blandas in i den förföriska relationen, som i grund och botten bara är ett parasiterande. Vilket är en sanning som är svår att möta och frigöra sig från. Narcissisten är ofta bästa vännen, mamman, terapeuten, kyrkoherden, alltså dem man ska kunna lita på allra mest. Jag vill gärna analysera avsnitt för avsnitt av ”The shrink next door” denna vecka, det finns så mycket att säga om varje avsnitt.

WILL FERRELL OCH PAUL RUDD

Paul Rudd spelar den gränslösa psykiatrikern och Will Ferrell spelar den aggresionshämmade och naiva patienten. Paul Rudd är sanslöst bra i rollen som den självgoda och manipulativa dr. Ike. Will Ferrell är perfekt i rollen som Marty.

Del 1
Marty uppmanas av sin syster att träffa en psykiatriker och få hjälp med sin ångest. Syskonens föräldrar har gått bort och Marty måste lära sig att driva familjens företag. Han är en snäll kille och har en argsint före detta flickvän på halsen som kräver att han ska betala en semesterresa till Mexiko åt henne.

Marty slår sig ner i psykiatrikerns väntrum där stora plantor invaderar båda stolarna. Psykiatrikern dr. Ike tar emot och verkar så trevlig, så normal och på väggen bakom honom hänger en mängd utmärkelser och diplom. Marty är ursäktande, men mycket belevad till sättet.

INVASIONEN BÖRJAR

Marty dras med ut av dr. Ike och knuffas in i en basketring, fastän han talar om att han inte är bra på basket. Dr. Ike är bra och när Marty misslyckas lyser dr. Ikes ögon. Han demonstrerar att Marty är svag och att dr. Ike är hans enda hopp/Gud. Han fortsätter med att göra sig oumbärlig när han räddar Marty från den andra narcissisten, den arga flickvännen. Däremellan pratar dr. Ike om sin pappa och om Martys pappa och lyser som solen, därför att han har lyckats så väl fastän hans pappa sa att han aldrig skulle bli något. Marty känner empati och vill genast betala för sessionen. Ike låtas protestera men har i nästa nu tagit betalt för inte en utan två sessioner. Men när de besöker den arga flickvännen är han snabb med att läxa upp henne för att hon utnyttjar Marty. Här verkar han helt sakna självinsikt. Efter denna omskakande tur ler dr. Ike stort mot Marty och säger att han helt oetiskt kommer ge Marty en kram. Han ler som ett gulligt barn som är så försigkommen att han kan bryta mot reglerna, för söt för att motstå.

REFLEKTIONER

Jag fick sedan tidig ålder lära mig att ty mig till narcissister, lita på dem och älska dem. Jag hade hjärntvättats och förbjudits att sätta gränser och lyssna på mina egna varningsklockor. En narcissistisk mamma har övertaget från början och tränger in överallt, vänder tankar, känslor, personlighetsdrag, drömmar och behov samt varje relation man har emot en. Man blir deras blod.