Det här är ett allvarligt ämne som kan trigga.

 

Förövare finns i varje bostadsområde i landet och det är en skrämmande tanke, som man vill skydda sig ifrån. Men just i tystnaden och glömskan får förövarna sina jaktmarker. Men det går att ta ifrån dem deras frihet genom att vända strålkastarljuset mot dem. Att våga se.

 

Det är viktigt att lyfta fram offren och visa respekt. Att inte bara tänka att han eller hon är körd och hur överlever man och usch så läskigt, så hemskt och han eller hon är nog förstörd nu och det drabbar bara såna där. Och: Förövare och offer är samma sak.

 

Det ska man veta, att en traumatisk barndom med övergrepp INTE skapar förövare, utan att empatibristen i hjärnan och/eller mycket sköra personligheter skapar förövare. Händelser i livet påverkar men det är bara en viss grupp som blir förövare och dem måste vi skydda oss ifrån på ett mänskligt och klokt sätt.

 

Skygglappar är bara en illusion. Vi har alla makten att på riktigt skydda oss genom att sätta oss in i vad trauma är, vad övergrepp mot barn är och att prata och prata och prata om det.

 

Till er som inte känner till trauma så väl vill jag säga att frågor är välkomna, var inte rädd för att kränka med frågor (bara de inte är anklagelser hämtade ur rädsla.) Vi är människor, vanliga människor och alla människor är unika på sitt sätt. Frågor, intresse och ett accepterande emottagande är extremt läkande för oss, medan tystnad, rädsla och skam håller oss låsta i traumat. Bekräftande ord kan vara: Vad modig, vad fint, vad starkt, så sorgligt men så bra att du är här, jag förstår att det inte var ditt fel, du är du och ingen annan, jag tror på dig, jag litar på dig.

 

Vi är människor, med kroppar, så som alla har kroppar, men våra vändes emot oss. Vi stals, våra kroppar och liv och det fanns inget vi kunde göra, vi var maktlösa. Men vi överlevde och vi är här och vi är precis som alla andra människor. Sexuella övergrepp påverkar allra mest tilliten och självkänslan men förstås också sexualiteten, men i grund och botten handlar dessa brott inte om sexualitet utan om makt, maktmissbruk inklusive hot och hjärntvätt. Sexualiteten är en stark drift vi människor har och kan innebära mycket fantasier och mycket skam. Det är okej. Bara man inte tar en annan människas kropp, liv eller tillit, särskilt inte ett barns. Jag upprepar, förövare har empatistörning och maktmissbruk, förövare är en människotyp för sig. Även de som också kan verka omtänksamma – det är manipulationer i maktspelet.

 

Pedofiler och förövare behöver gränser och vi måste sätta dem, vi måste skydda oss och inte genom att gömma oss och låtsas som ingenting. Ta fram empatin, odla den – det är motgiftet tillsammans med förståelsen för dessa brottslingars beteende. Tänd ljuset.