DISSOCIATIV IDENTITETSSTÖRNING

Så under en tid berätta jag om DID på sociala medier. Sedan en tid tillbaka har jag känt mig färdig med det projektet. DID är alltså ett syndrom som uppstår till följd av trauma. Och det har i åratal funnits många idéer och fantasier och tolkningar om vem som har DID och vad DID är, alltså det som förr om åren kallades multipel personlighetsstörning. Vilket har lett till att vi som har det inte fått adekvat bemötande eller behandling. DID som står för dissociativ identitetsstörning är varken en sjukdom eller en personlighetsstörning utan ett sätt för ett litet barn att hantera trauma genom att dissociera djupt och totalt skjuta ifrån sig det hemska som händer. Det är skillnad på att ha DID och att vara splittrad på annat vis, alla som har trauma och eller delar har inte DID.

På grund av skam har jag länge burit syndromet ensam och inte pratat om det med någon. När man är så sårbar och inte har kontroll och blir förvirrad, så händer det att man hamnar i isolering, särskilt då man konstant blir missförstådd, utnyttjad eller som inom psykvården feldiagnostiserad och felbehandlad.

Men med åren har jag lärt känna mig och mitt syndrom, mitt inre system, med de olika delarna, eller personligheterna, och har börjat återerövra mark. På många sätt kan den som lever med DID fungera bra.

SKÖNLITTERATUR/AUTOBIOGRAFI, EN VID DJUP SKILDRING AV TRAUMA

Boken ”Lilla fågel flyg” handlar om mitt liv med DID och samtidigt skildrar jag ett parallellt berättar-jag under en traumatisk barndom med andra former av dissociation. Jag berättar om ett par tvillingar och hur identiteter och personligheter bildas och vävs samman och ombildas av trauma. Identitet är ett stort ämne i min värld, särskilt då jag också har bytt könsidentitet, något jag berör i boken, men som är ett ämne för sig egentligen. Det vill säga det är inte sammankopplat med DID. DID kommer ur trauma. Att vara trans härstammar i grund och botten från andra källor, ännu djupare sådana. Sedan vävs allt samman i livet ändå.

PERSPEKTIV

Jag mår bra idag efter två år i traumaterapi. Det är den första terapin jag går i som är anpassad efter mig och mina behov, DID och extrema trauman (som tortyr och flera olika förövare.) Jag har undan för undan avlastat mig trauman och betat mig igenom de svårigheter och inre konflikter som skiljer oss/delarna åt. Jag har ett lugn idag. Jag har förståelse och förlåtelse; vet att inget var mitt fel. Jag vet att jag är frisk och kapabel snarare än sjuk och skör – det är sunt att reagera på det osunda. Det skulle vara härligt att lämna DID och trauman bakom mig, men det är också fint som det är. Riktigt fint.

Vill du veta mer om DID rekommenderar jag förutom ”Lilla fågel flyg” också en bok som heter ”Leva nu – om trauma och dissociation”. Här nedan finns länk till beställningssida:

Lilla fågel flyg