ACCEPTERA

Så, nu har jag genomlevt fyrtio plus år med svåra livstrauman i bagaget, har tagit ställning mot alla sorters föröveri, övergrepp mot barn, övergrepp inom vården, psykisk terror, mobbning och maktmissbruk. Det har ofta känts ensamt och motigt. Jag har haft mina förövares ord dånandes i huvudet. Svartvitt-tänk råder där ute i samhället, så vitt jag kan se är man inte särskilt intresserad av nyanser. Jag börjar känna mig färdig med att kriga mot förtrycket.

LITA

Jag kanske får finnas, jag med? Utan att behöva bevisa att jag har rätt att finnas? Kanske behöver jag acceptera att världen är som den är, men att jag är här och att jag FÅR ta del av det som är roligt och vackert.

TA EMOT

Visst är det svårt att ta emot? Extremt suspekt och alldeles omöjligt. Men det är okej. Man får vara blyg och man får tycka att det är svårt. Alla har sina svagheter och svårigheter. Man får vara bristfällig. Man får vara mänsklig. Jag ska öva. Vad mycket roligare, ändå, att öva på att ta emot, i stället för att kämpa för att bevisa att man har rätt att finnas.

DET KANSKE INTE ÄR MIN UPPGIFT ATT RÄDDA VÄRLDEN

Det är ett tungt jobb för Stålmannen och Batman. Jag är varken eller, utan bara en traumatiserad människa, som nästan bara har erfarenhet av att bli behandlad som skräp av andra människor. Jag ska nog ta det lugnt och rå om mig, egentligen.

FILOSOFISK SLUTKLÄM

Ingen kan stoppa jordbävningar, krig eller psykopater. Inte som världen ser ut idag. Det enda vi kan göra är att stötta, bry oss om varandra och lära oss. Och från ett större perspektiv så saknar det onda och det goda någon vidare betydelse. Vi lever och dör. Det finns något större än en människas enskilda liv. Utifrån ett större perspektiv är döden inte ens tragisk, utan bara en process. Däremot är relationerna vi bygger till varandra ovärderliga dyrgripar. En del är kanske här som säsongsarbetare för att plantera frön, men det är först bortom dessa livsvillkor vi får äta frukten. Trauma, förlust och sorg är processer och egentligen handlar allt det där om något annat, något mycket större. Har kunnat skönja det ibland, efter bearbetning och sorgeprocesser.