Att vara trans, att vara människa

 

Jag måste skriva av mig lite. Trött på samhället. Först kriga för traumaläkning och nu dömas för att jag är trans… träffade på en kvinna jag kände lite innan och hon pratade som om det vore förfärligt att vara trans.

Värre att vara ytlig och empatilös.

Här är min respons på skräp som uttrycks i samhället just nu. Triggervarning. De som väljer att ignorera smörjan gör helt rätt, hoppas jag kommer dit själv nån dag.

 

Min respons på hatet:

Man är inte sin lunga, sin lever, sina testiklar eller sina äggstockar. Det finns en stor och fantastisk värld omkring oss där identitet är något rörligt och levande, där variationerna är ändlösa och mallar sprängs. Rädda och hatiska människor som nu begår hets mot folkgrupp kan omöjligt begripa, eftersom de sitter fast i pennalism. Sitter man fast där har man ingen vidare självkännedom, är inte öppen, tror inte på livet.

Transpersoner är värdefulla individer, inget annat. Transsexualitet är en specifik och allmänt vedertagen diagnos. Att det någon gång blir en feldiagnostisering är trist men sker inom alla områden. Om man ska uttala sig om modigt sårbara minoriteter och dess skatter måste man förstå vad det är man säger. Transpersoner är individer som offrat allt, riskerat allt, ekonomiskt, socialt, andligt och psykologiskt för att få existera i världen som sig själva. Utan sig själv har man inget. Hos sig själv har man åtminstone 1.

Det är oro i världen nu och som vanligt vill de som är mest rädda ha en slagpåse, så att de slipper känna sig maktlösa. Men leta inåt efter kraft i stället, för vi transpersoner är krigare. Vänd strålkastarna mot det reella hotet, alltså mot förövarna. Att sedan förövarna/ våldtäktsmän/pedofiler/hebefiler utnyttjar allt som går att utnyttja inklusive könsbyte handlar om narcissism och psykopati, vilket allt skräp härrör från. Fokus borde ligga på förmågan till empati.

 

Förövare och transpersoner:

Jag är engagerad i föreningarna Rise och nxtME som är till för att stötta människor som har utsatts för incest och sexuella övergrepp. Under de tjugo år som jag har lyssnat på andra överlevare samtidigt som jag själv har bearbetat övergreppstrauman har jag aldrig hört någon som vittnat om att förövaren är transperson.

Att lägga skulden för sexuella övergrepp mot barn på transpersoner är att stjäla fokus från barnen som våldtas samt de skyldiga, alltså psykopater och narcissister, pedofiler och hebefiler. Faktum är att de allra flesta förövare är cis-män i maktposition, eller cis-kvinnor.

Mobbning är sig likt. Det är trasiga människor som vill lägga sitt bagage på dem de uppfattar som sårbara. Men gör det inte på bekostnad av våldtagna barn och traumatiserade vuxna.

För övrigt är transpersoner lika tråkiga eller roliga i bingen som gemene man. Trans handlar om att ha fått en manligt kodad hjärna och en kvinnligt kodad kropp eller vice versa, och inte sexuell läggning.